AD-domar 2005
AD 130/2005 Omplaceringar av flygkaptener till flygstyrmän
Svensk Pilotförening ./. Flygarbetsgivarna och Malmö Aviation AB
I samband med minskad verksamhet i bolaget uppkom övertalighet inom pilotkåren. Ett antal flygkaptener erbjöds därför att omplaceras till arbete som flygstyrmän. Omplaceringarna medförde lönesänkning för de berörda piloterna.
Pilotföreningen hävdade att omplaceringarna skett i strid med pilotavtalet och yrkade att AD skulle förklara att bolaget inte hade rätt att förändra en pilots tjänsteställning från kapten till styrman.
AD fann dock att bolaget genom omplaceringarna vid den aktuella driftsinskränkningen inte hade brutit mot pilotavtalet. AD avslog Pilotföreningens talan och Pilotföreningen fick ersätta motpartens rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 245.
AD 129/2005 Tillämpning av begreppet årslön
Enskild arbetstagare ./. Kungälv Energi AB
Arbetstagaren och bolaget hade träffat en överenskommelse om avgångsvederlag motsvarande 3 årslöner. Bolaget utbetalade då 36 månadslöner till arbetstagaren medan arbetstagaren ansåg att han rätt till tre gånger sin taxerade årsinkomst från arbetsgivaren. Tingsrätten hade tidigare avslagit arbetstagarens begäran.
AD menade att i normalt språkbruk är en årslön detsamma som 12 månadslöner. AD framhöll också att ersättning för obekväm arbetstid, beredskap och jour normalt inte ingår i månadslönen.
AD avslog arbetstagarens överklagande och fastställde tingsrättens dom. Arbetstagaren fick ersätta motpartens rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 245.
AD 126/2005 Fråga om etnisk diskriminering vid uttagning till anställningsintervju
Sveriges Civilingenjörsförbund ./. Klippans kommun
En person med etniskt ursprung från tidigare Jugoslavien hade sökt en tjänst som miljöinspektör hos kommunen. Han blev inte uttagen till intervju, trots att han ansåg sig ha lika goda meriter som de som hade blivit kallade till intervju. Förbundet yrkade allmänt skadestånd till den sökande med 100 000 kronor för etnisk diskriminering.
Arbetsgivaren hävdade att det i den sökandes ansökningshandlingar saknades meritförteckning som utvisade den sökandes praktiska yrkreserfarenheter och att han därför inte kallats till intervju. Med anledning av detta avslog AD förbundets talan. Förbundet fick ersätta motpartens rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 245.
AD 124/2005 Avskedande av lärare pga kränkande uttalande
Lärarnas Riksförbund ./. Arbetsgivaralliansen och Nordiska Folkhögskolan i Kungälv
Arbetstagaren var anställd som lärare på folkhögskolan och hade under flera år haft ett stormigt förhållande och varit sambo med skolans rektor. Hösten 2002 fick hon reda på att rektorn inlett ett nytt förhållande med skolans kanslist. Efter detta hade arbetstagaren enligt arbetsgivarparterna inlett en förtalskampanj, där hon bl a polisanmälde rektorn för mordförsök och misshandel samt skickade brev till skolans styrelse där hon bl a hävdade att rektorn porrsurfat med skolans datorer och att han borde skiljas från sin anställning. Skolan inledde då en internutredning som dock fann att inte några av anklagelserna hade grund.
I januari 2004 avskedades arbetstagaren pga sitt agerande. LR begärde att avskedandet skulle förklaras ogiltigt och yrkade skadestånd för felaktigt avskedande samt för formaliafel vid avskedandet.
AD fann att arbetstagaren agerat på ett sätt som inte rimligen ska behöva tålas i något rättsförhållande. Folkhögskolan ansågs därför haft saklig grund för avskedandet. Då avskedandet skulle meddelas arbetstagaren infann sig inte denna på skolan trots upprepade förfrågningar. Då lämnades brevet om avskedan i skolans brevlåda.
AD utdömde skadestånd med 2 000 kronor till arbetstagaren för brottet mot LAS 20 § om besked om avskedande. I övrigt avslogs LRs talan. LR fick ersätta motparternas rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 245.
AD 121/2005 Uppsägning av lokal överenskommelse om garanterad anställning för pensionsålder
Grafiska Fackförbundet Mediafacket och Grafiska Personalklubben vid DN/Expressen ./. Svenska Tidningsutgivareföreningen och AB Kvällstidningen Expressen
ÅR 1985 träffade Personalklubben en lokal överenskommelse med kvällstidningen Expressen om en garanti att ingen av fackets medlemmar skulle kunna sägas upp pga arbetsbrist. Under 2003 sade Expressen upp den lokala överenskommelsen.
Arbetstagarparterna väckte talan och yrkade att AD skulle förklara att Expressen alltjämt var bunden av utfästelsen att inte säga upp fackmedlemmarna pga arbetsbrist. I första hand hävdades att utfästelsen inte var uppsägningsbar, i andra hand att den kvarstod i medlemmarnas anställningsavtal.
AD framhöll att en överenskommelse som gäller tillsvidare alltid kan sägas upp med skälig uppsägningstid. Alltså hade den lokala överenskommelsen upphört att gälla. Eftersom de lokala reglerna om anställningsskydd ersatts av centrala kollektivavtalsregler, så ansågs inte de tidigare lokala reglerna heller vara en del av de individuella anställningsavtalen. AD avslog arbetstagarparternas talan och dessa fick ersätta motparternas rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 245.
AD 117/2005 Projektanställningar av fältarkeologer
Arkeologsektionen av Göteborgs/Tanums Lokala Samorganisationer av SAC ./. Göteborgs stad
Arkeologsektionen hävdade att fyra SAC-medlemmar hade haft tidsbegränsade projektanställningar som fältarkeologer, men att de från 1 januari 2004 blivit tillsvidareanställda enligt huvudregeln i LAS 4 §.
AD fann att projektanställning var den normala anställningsformen för fältarkeologer. Endast en av drygt 10 var tillsvidareanställd. De 4 aktuella arkeologerna hade också, så som AD uppfattade det, själva ansett sig vara projektanställda. Mot den bakgrunden fann AD att de 4 arkeologerna hade haft tidsbegränsade anställningar.
AD avslog Arkeologsektionens talan.
Se referat i nyhetsbladet nr 244.
AD 116/2005 Fråga om arbetsgivare vidtagit olovliga stridsåtgärder genom att utestänga arbetstagare
Svenska Elektrikerförbundet (SEF) ./. Elektriska Installatörsorganisationen (EIO) och 12 enskilda elinstallationsföretag
Under tiden som SEF vidtagit konfliktåtgärder i maj 2003 hade de berörda företagen beordrat arbetstagare att utföra konfliktdrabbat arbete. När arbetstagarna vägrat göra det och i stället gått hem hade arbetsgivarna gjort löneavdrag.
SEF menade att arbetsgivarna genom sina åtgärder vidtagit olovliga stridsåtgärder mot SEF och att löneavdragen gjorts i strid mot kollektivavtalet.
AD ansåg att arbetsgivarna inte haft till syfte med sina åtgärder att utöva påtryckningar på motparten. Åtgärderna utgjorde därför inte stridsåtgärder i MBLs mening. Enligt AD hade det inte heller skett något brott mot kollektivavtalet eftersom arbetstagarna inte stått till förfogande för arbete och därför inte haft någon rätt till lön.
AD avslog SEFs talan.
Se referat i nyhetsbladet nr 244.
AD 115/2005 Avskedande av präst pga misskötsamhet
Fackförbundet SKTF ./. Svenska kyrkans Församlingsförbund och Uppsala kyrkliga samfällighet
Arbetstagaren var anställd som komminister och placerad i Uppsalastadsdelen Stenhagen. Han blev först uppsagd pga personliga skäl och sedan avskedad med omedelbar verkan.
SKTF hävdade att det fanns vare sig saklig grund för uppsägning eller tillräckliga skäl för avskedande.
AD gick igenom 19 anklagelsepunkter mot arbetstagaren som motiv för uppsägningen/avskedandet. Flertalet av dessa kunde inte styrkas av arbetsgivaren och några av dem låg mycket långt tillbaka i tiden. Enligt AD kunde det som åberopades inte ligga till grund för uppsägning eller avskedande. AD menade att arbetsgivaren hade gjort en svår felbedömning och att skadeståndet till arbetstagaren skulle bestämmas till högre belopp än normalt.
AD ogiltigförklarade uppsägningen och avskedandet och arbetstagaren fick allmänt skadestånd med sammanlagt 220.000 kr.
Se referat i nyhetsbladet nr 244.
AD 111/2005 Fråga om förhandlingsskyldighet i samband med byte av arbetsgivarorganisation
SEKO - Facket för Service och Kommunikation ./. Sveriges Byggindustrier
Svensk Banproduktion AB hade ansökt om och från 1 feb 2004 fått medlemskap i ny arbetsgivarorganisation (Sveriges Byggindustrier). Kollektivavtal hos tidigare arbetsgivarorganisation löpte dock ut först den 31 mars 2004.
I en uppsägningstvist hade SEKO påkallat central tvisteförhandling den 15 mars 2004, men Sveriges Byggindustrier meddelade att man inte ansåg sig skyldig att ställa upp i sådan förhandling. SEKO begärde allmänt skadestånd med 50.000 kr för förhandlingsvägran.
AD fann att kollektivavtalet hos Sveriges Byggindustrier börjat gälla först från 1 april 2004 och att vare sig bolaget eller Sveriges Byggindustrier varit skyldiga att i mars 2004 ställa upp till central tvisteförhandling enligt kollektivavtalets förhandlingsordning.
AD avslog SEKOs talan.
Se referat i nyhetsbladet nr 243.
AD 110/2005 Stridsåtgärd mot arbetsgivare bunden av annat kollektivavtal
Svenska Pappersindustriarbetareförbundet ./. Teknikarbetsgivarna och ABB Powe Technologies AB
Genom en fusion hade bolaget gjort så att Teknikavtalet Metall börjat gälla för arbetet vid Figeholms pappersbruk. Tidigare hade Pappers haft kollektivavtal för Figeholm sedan 1933.
Alla 130 organiserade arbetstagare på Figeholm var medlemmar i Pappers och Pappers ville ha ett eget kollektivavtal parallellt med teknikavtalet. Efter förhandlingar som avslutades i oenighet varslade Pappers om stridsåtgärder för att få till stånd kollektivavtal.
Bolaget gjorde fredspliktsinvänding och hävdade att stridsåtgärderna var olovliga enligt MBL då de syftade till att undantränga teknikavtalet.
AD menade att Pappers hade rätt att vidta stridsåtgärder under förutsättning att de syftade till att få till stånd ett kollektivavtal enbart för de egna medlemmarna. Enligt AD hade stridsåtgärderna det syftet.
AD förklarade genom s k interimistiskt beslut att det inte fanns något rättsligt hinder mot de av Pappers varslade stridsåtgärderna.
Se referat i nyhetsbladet nr 243.
AD 107/2005 Tvåmånadersregelns tillämpning vid avskedande pga brott
Svenska Polisförbundet ./. Staten genom Rikspolisstyrelsen
Arbetstagaren (polisinspektör) hade dömts först i tingsrätt och sedan i hovrätt för bl a olaga hot, misshandel och brott mot vapenlagen. Han hade redan i tingsrätten erkänt de faktiska omständigheterna men hävdat att misshandeln inte skett med uppsåt och att vapenbrottet skett av oaktsamhet. Han avskedades från anställningen först efter att hovrättsdomen vunnit laga kraft.
Polisförbundet menade att arbetsgivaren inte iakttagit 2-månadersregeln i LAS 18 § för att aktualisera frågan om avskedande, eftersom arbetsgivaren inom 2 månader från kännedom om arbetstagarens erkännade i tingsrätten inte lämnat underrättelse om tilltänkt avskedande. Avskedandet skulle därför förklaras ogiltigt.
AD fann att arbetstagaren visserligen erkänt de faktiska omständigheterna men att hans inställning i övrigt i tingsrätten innebar att han rättsligt sett förnekat åklagarens gärningspåståenden. Arbetsgivaren hade därför haft rätt att avvakta lagakraftvunnen dom i hovrätten innan han tog ställning i avskedandefrågan.
AD avkunnade mellandom i målet och förklarade att arbetsgivaren inte var förhindrad att för avskedandet åberopa den aktuella brottmålsdomen i hovrätten.
Se referat i nyhetsbladet nr 243.
AD 105/2005 Uppsägning pga alkoholmissbruk
Skogs- och Träfacket ./. Trä- och möbelindustriförbundet och AB Gustaf Kähr
Arbetstagaren hade haft problem med alkoholmissbruk i nästan 10 år. Han blev uppsagd från anställningen i första hand med hänvisning till sin nedsatta arbetsförmåga.
Förbundet hävdade att det inte förelegat saklig grund för uppsägningen.
AD fann att arbetsgivaren under hela den aktuella missbruksperioden vidtagit rehabiliteringsinsatser på ett professionellt och seriöst sätt i samråd med försäkringskassan och berörd facklig organisation. Arbetstagarens arbetsförmåga hade också blivit så nedsatt att han inte längre kunde anses utföra arbete av någon betydelse för arbetsgivaren. Det saknades även möjligheter att omplacera arbetstagaren till andra lämpliga arbetsuppgifter. Arbetsgivaren hade därför haft rätt att vidta uppsägningen.
AD avslog förbundets talan.
Se referat i nyhetsbladet nr 243.
AD 98/2005 Fråga om etnisk diskriminering genom språkkrav vid anställning av arkitekt
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) ./. Norrköpings kommun
En arbetssökande med ursprung från Kosovo togs inte ut till anställningsintervju med hänvisning till bristande kunskaper i svenska vid anställning av bygglovarkitekt.
DO hävdade att kommunen gjort sig skyldig till direkt eller indirekt diskriminering.
AD fann att den sökande vid anställningsförfarandet inte nått upp till det ställda kravet på god förmåga att uttrycka sig i tal och skrift. AD ansåg också att kommunen hade haft rätt att ställa det aktuella språkkravet. Det hade därför inte förekommit någon diskriminering.
AD avslog DOs talan.
Se referat i nyhetsbladet nr 241.
AD 97/2005 Avskedande pga varustöld
Handelsanställdas Förbund ./. Svensk Handel och Bilema Thure Berntsson AB
Arbetstagaren hade avskedats från sin anställning på bolagets stormarknad med hänvisning till att han vid tre tillfällen tagit varor till ett sammanlagt värde av 6.700 kr. Polisutredning i frågan hade lagts ned då brott inte kunde styrkas.
Handels hävdade att arbetstagaren lånat hem varorna och hade haft för avsikt att betala dem eller återlämna dem.
AD fann att arbetstagaren lånat hem varorna i strid med bolagets rutiner. Det hade dock gått mycket kort tid från det att han tog hem varorna till dess att han konfronterades med stöldmisstankarna. Det kunde därför inte uteslutas att arbetstagaren faktiskt hade tänkt betala för varorna eller återlämna dem.
AD ogiltigförklarade avskedandet och arbetstagaren fick allmänt skadestånd med 50.000 kr.
Se referat i nyhetsbladet nr 241.
AD 92/2005 Tvist om förläggning av partiell föräldraledighet
Svenska Pappersindustriarbetareförbundet ./. Föreningen Sveriges Skogsindustrier och AssiDomän Cartonboard AB
En arbetstagare hade fått avslag på sin ansökan om föräldraledighet på 75 procent förlagd så att han skulle arbeta 25 procent under lördag-söndag. Arbetstagaren var sysselsatt i arbete som drevs i kontinuerligt treskift.
Pappers hävdade brott mot föräldraledighetslagen och begärde allmänt och ekonomiskt skadestånd till arbetstagaren.
AD fann att arbetsgivaren hade haft mycket god tid på sig att ordna så att arbetstagaren kunde få den begärda ledigheten. Bolaget hade inte ens försökt att rekrytera en vikarie på deltid. Genom att inte förlägga ledigheten enligt arbetstagarens önskemål hade bolaget åsidosatt bestämmelserna i föräldraledighetslagen.
Arbetstagaren fick allmänt skadestånd med 35.000 kr samt ekonomiskt skadestånd med 87.104 kr som ersättning för den förlust arbetstagaren gjort då han av bolaget hade tvingats till hel föräldraledighet.
Se referat i nyhetsbladet nr 241.
AD 88/2005 Om fackligt brev till beställare utgjort olovlig stridsåtgärd mot underentreprenör
Iso Team AB ./. Svenska Byggnadsarbetareförbundet (SBAF) och SBAFs avd 12 Mölndal
SBAF-avdelningen hade skickat brev till bolagets beställare och meddelat att man ville ta bort bolaget från listor över godkända underentreprenörer. Bakgrunden var att bolaget hade anlitat polska arbetare som underentreprenörer utan att underrätta SBAF om detta.
Bolaget hävdade att SBAFs brev utgjort en olovlig stridsåtgärd och begärde allmänt skadestånd med 150.000 kr. Enligt bolaget hade SBAF även gjort sig skyldig till förhandlingsvägran genom att inte svara på en förhandlingsframställan från bolaget.
AD menade att det kunde godtas att SBAF-avdelningen inte haft något annat syfte med breven än att tillämpa gällande branschöverenskommelser enligt kollektivavtal, vilket innebär att SBAF kan meddela undantag från lista över godkända entreprenörer med resultat att beställaren inte får anlita sådan entreprenör innan förhandling förts med SBAF enligt MBL 38 §.
AD avslog talan rörande olovlig stridsåtgärd. SBAF avd 12 dömdes dock att utge skadestånd med 20.000 kr för brott mot förhandlingsskyldigheten.
Se referat i nyhetsbladet nr 240.
AD 87/2005 Indirekt könsdiskriminering genom krav på minsta kroppslängd
Jämställdhetsombudsmannen (JämO) ./. Teknikarbetsgivarna och Volvo Personvagnar AB
En kvinna som var 159,7 cm lång hade fått avslag på sin ansökan om anställning hos bolaget med hänvisning till att hon inte nådde upp till bolagets längdkrav på minst 163 cm.
JämO hävdade att bolaget tillämpat ett kriterium som särskilt missgynnar kvinnor och att det var fråga om s k indirekt könsdiskriminering i strid med jämställdhetslagen.
AD menade att det inte gavs någon entydig bild av längdkravets betydelse för att minska risken för belastningsskador. Längdkravet kunde därför inte godtas pga av dess negativa effekt för kvinnor. Enligt AD hade bolaget gjort sig skyldigt till indirekt könsdiskrimering och fick utge allmänt skadestånd till kvinnan med 40.000 kr.
Se referat i nyhetsbladet nr 240.
AD 86/2005 Avskedande av kriminalvårdare som dömts för narkotikabrott och dopningsbrott
SEKO - Facket för Service och Kommunikation ./. Staten genom Kriminalvårdsstyrelsen
Arbetstagaren hade varit anställd inom kriminalvården sedan 1994. I december 2003 dömdes arbetstagaren av tingsrätten för narkotikabrott och dopningsbrott till fängelse i fyra månader. Med anledning av domen avskedades arbetstagaren från sin anställning.
SEKO väckte talan i AD och begärde i första hand att avskedandet förklarades ogiltigt och i andra hand, om domstolen ansåg att det funnits saklig grund för uppsägning att det i vart fall inte funnits laga grund för avskedande.
AD fann att arbetstagarens brottslighet var oförenlig med de krav som måste ställas på en kriminalvårdare. Att arbetstagaren under sina tidigare 10 år i yrket inte fått några anmärkningar och att användandet av narkotika sannolikt var tillfälligt förändrade inte ADs bedömning av agerandet och dess betydelse för anställningen. ADs slutsats var att arbetsgivaren hade haft grund för att avskeda arbetstagaren.
Se referat i nyhetsbladet nr 240.
AD 85/2005 Uppsägning pga felaktigt uppburet kostnadsbidrag
Sif ./. Teknikarbetsgivarna och Volvo Lastvagnar AB
Arbetstagaren var anställd hos bolaget sedan 1984 och arbetade under åren 1998 till 2000 i Sydafrika. Utöver lönen fick han då ett kostnadsbidrag insatt på sitt konto. Trots att arbetstagaren återvände till arbete i Sverige fortsatte pengarna att sättas in på kontot. Detta upptäcktes vid en internrevision hos bolaget i november 2003. Totalt hade då över 400 000 kr felaktigt satts in på arbetstagarens konto. Bolaget hävdade att arbetstagaren genom att utnyttja den uppkomna situationen agerat illojalt. I januari 2004 sades arbetstagaren upp pga personliga skäl.
Sif menade att arbetstagaren mottagit pengarna i god tro och att han så fort felet uppdagades hade betalat tillbaka det aktuella beloppet. AD ansåg vid en samlad bedömning att arbetstagaren borde ha uppmärksammat de felaktiga betalningarna, särskilt som de varit stora och pågått under en längre tid. AD fann att saklig grund för uppsägning förelegat och avslog Sifs talan.
Se referat i nyhetsbladet nr 239.
AD 84/2005 Tvist om individuell prestationslön på S-avtalets område
Svenska Byggnadsarbetareförbundet ./. Sveriges Byggindustrier och Interoc Specialföretag AB
Bolaget utför arbeten med inriktning inom tillämpningsområdet för det s k S-avtalet på byggnadsområdet. Våren 2003 hade bolaget träffat överenskommelser med 49 byggnadsarbetare om att lön skulle utgå med dels en fast månadslön och dels en rörlig del i form av vinstdelning.
SBAF väckte talan i AD och hävdade att bolaget genom de individuella överenskommelserna brutit med kollektivavtalet. AD tolkade innebörden av avtalet så att lön i annan form inte skall bestämmas individuellt utan som ersättning till arbetslaget att fördelas mellan arbetstagarna.
AD fann att bolaget ådragit sig skyldighet att utge allmänt skadestånd till SBAF, men att frågan varit svårbedömd för bolaget. Beloppet fastställdes därför till 40 000 kr.
Se referat i nyhetsbladet nr 239.
AD 82/2005 Disciplinansvar för obehöriga slagningar i Försäkringskassans datasystem
Fackförbundet ST ./. Staten genom Försäkringskassan
Arbetstagaren var anställd vid Försäkringskassan i Halmstad. Enligt Försäkringskassan hade arbetstagaren under 2002 och 2003 gjort 31 otillåtna slagningar i Försäkringskassans datasystem i syfte att få fram information om sin tidigare hustru. Med anledning av detta beslöt Försäkringskassan i oktober 2003 att meddela arbetstagaren en disciplinpåföljd i form av en skriftlig varning.
ST väckte talan i AD och yrkade att domstolen skulle undanröja Försäkringskassans beslut om disciplinpåföljd. Enligt ST hade arbetstagaren gjort slagningarna i systemet på sin tidigare hustrus egen begäran, då han arbetade i kundtjänsten och svarade på frågor.
AD utgick ifrån att arbetstagaren hade gjort slagningarna med anledning av frågor från sin förra hustru och fann därför att de fel som arbetstagaren gjort var ringa. AD undanröjde beslutet om att meddela arbetstagaren disciplinpåföljd.
Se referat i nyhetsbladet nr 240.
AD 79/2005 Om skiljeklausul i kollektivavtal utgjort rättegångshinder för ej avtalsbunden arbetstagare
Borås Lokala Samorganisation av SAC ./. Föreningen Vårdföretagarna och Sjuhäradsbygdens Assistansservice AB
Samorganisationen hade väckt talan i AD och begärt skadestånd för otillåten uppsägning. Motparterna gjorde invändning om rättegångshinder då de ansåg arbetstagaren bunden av skiljeklausul i kollektivavtal som innebar att tvister inte skall prövas i domstol utan av skiljenämnd.
AD fann att arbetstagarens anställningsavtal gjorde hänvisning till att anställningen omfattades av kollektivavtalet och i kollektivavtalet fanns en tydlig skiljeklausul. Enligt AD kunde inga omständigheter föranleda bedömningen att skiljeklausulen skulle anses oskälig. Den ansågs därför bindande för arbetstagaren och AD avvisade p g a rättegångshinder samorganisationens talan.
Se referat i nyhetsbladet nr 238.
AD 78/2005 Avskedande av präst pga oegentligheter vid inköp
Kyrkans Akademikerförbund ./. Svenska kyrkans Församlingsförbund och Hässleholms församling
Arbetstagaren hade varit anställd i Hässleholms församling sedan 1988. I maj 2004 blev hon avskedad pga grovt åsidosättande av sina åligganden. Det anfördes bland annat att hon vid flera tillfällen låtit församlingen stå för kostnader för mat samt en inköpt blomvas för andra ändamål än kyrkans verksamhet.
Förbundet hävdade att det inte fanns laglig grund för avskedandet och yrkade att det förklarades ogiltigt samt begärde allmänt skadestånd till arbetstagaren.
AD fann skäl att betvivla arbetstagarens uppgifter om hur de aktuella pengarna använts och ansåg därför att församlingen haft laglig grund för avskedandet. Förbundets talan avslogs och förbundet fick ersätta motpartens rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 237.
AD 77/2005 Avskedande pga felaktig handläggning av upphandlingsärende
Ingenjörsförbundet ./. Östersunds kommun
Arbetstagaren hade jobbat i kommunen sedan 1967 och blev 2003 avskedad från sin tjänst som ingenjör och projektledare tillika enhetschef för Teknisk förvaltning. Som grund för avskedandet angav kommunen att arbetstagaren vid en upphandling genom grovt vårdslöst förfarande tillfogat arbetsgivaren ekonomisk skada motsvarande 400 000 - 600 000 kr. Enligt kommunen hade arbetstagaren inte heller följt lagen om offentlig upphandling.
Förbundet yrkade att avskedandet skulle förklaras ogiltigt och begärde allmänt samt ekonomiskt skadestånd.
AD fann att det var förståeligt att kommunen tappat förtroende för arbetstagaren som upphandlare, men att det inte var styrkt att kommunen åsamkats ekonomisk skada pga hans agerande. AD ogiltigförklarade avskedandet och arbetstagaren fick allmänt skadestånd med 100 000 kr. Kommunen fick ersätta förbundets rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 237.
AD 75/2005 Tillräckliga kvalifikationer (kunskaper i engelska) för fortsatt anställning som servicetekniker
Svenska Metallindustriarbetareförbundet ./. Teknikarbetsgivarna och Hedemora Diesel AB
Under 2003 hade sex arbetstagare sagts upp från anställning i bolaget med hänvisning till arbetsbrist. Två av de uppsagda hade betydligt längre anställningstid i bolaget än merparten av de arbetstagare som fick vara kvar.
Förbundet hävdade att bolaget gjort sig skyldig till brott mot turordningen för uppsägning. Bolagets inställning var att de två arbetstagarna saknade kvalifikationer för de arbeten som blev kvar efter driftsinskränkningar, i och med deras påstådda bristande kunskaper i engelska.
AD kom till slutsatsen att de två arbetstagarna inte hade i LAS mening tillräckliga kvalifikationer för de kvarvarande arbetena som servicetekniker. AD avslog Metalls talan och Metall fick ersätta motpartens rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 237.
AD 72/2005 Uppsägning av resesäljare som inte följt kassarutiner
Handelsanställdas Förbund ./. Viking Line Skandinavien AB
Arbetstagaren som var resesäljare hade underlåtit att ta kontakt med bolaget för att försöka reda ut orsakerna till kassabrister i hans växelkassa. Han blev därför uppsagd pga personliga skäl.
AD fann att i flertalet av 17 åberopade fall av kassabrist hos arbetstagaren, hade bristen legat i storleksordningen 300 kr till 1.000 kr. Han hade blivit uppmanad att betala underskotten ur egen ficka. AD gjorde bedömningen att det inte kunde visas att arbetstagaren underlåtit att ta kontakt med bolaget för att reda ut orsakerna till kassabristerna. Uppsägningen ansågs därför inte sakligt grundad. Arbetstagaren fick allmänt skadestånd med 60.000 kr samt ekonomiskt skadestånd för mistad lön.
AD 69/2005 Fråga om könsdiskriminering vid tillsättning av kyrkoherde
Kyrkans Akademikerförbund ./. Svenska Kyrkans Församlingsförbund och Häverö och Singö församlingars kyrkliga samfällighet
Förbundet hävdade att en kvinnlig sökande hade överlägsna meriter jämfört med en manlig sökande som fick tjänsten som kyrkoherde. Förbundet begärde allmänt skadestånd med 100.000 kr till kvinnan för brott mot jämställdhetslagens förbud mot könsdiskriminering.
AD ansåg att kvinnan och mannen hade i stort sett likvärdiga meriter. Utredningen i AD visade dock att mannen vid den sista intervjuomgången gjort ett mer positivt intryck än kvinnan. Han ansågs ha en ledarstil som kvinnan saknade och personliga egenskaper som värdesattes högt. Enligt AD framstod inte dessa skäl som en efterhandskonstruktion i syfte att dölja att det själva verket fanns andra orsaker till beslutet. AD fann därför att det inte skett någon könsdiskriminering och avslog förbundets talan.
AD 68/2005 Föreningsrättskränkning genom underrättelse om avskedande av facklig förtroendeman
Handelsanställdas Förbund ./. Film- och Musikbutiken Sergels torg AB
Handels hade varslat om konfliktåtgärder i syfte att få till stånd kollektivavtal med bolaget. Kollektivavtal träffades och någon konflikt bröt inte ut. En arbetstagare som utsetts till fackklubbsordförande uttalade sig kritiskt mot bolaget i en tidningsintervju i samband med konfliktvarslet. Bolaget ansåg att arbetstagaren agerat illojalt mot bolaget och lämnade underrättelse om tilltänkt avskedande.
Bolaget avstod från att avskeda arbetstagaren. Handels väckte ändå talan i AD och begärde skadestånd till arbetstagaren och förbundet för att bolaget gjort sig skyldigt till föreningsrättskränkning genom underrättelsen om avskedande.
AD bedömde underrättelsen om avskedande som en allvarlig kränkning av föreningsrätten. Arbetstagaren och förbundet fick 80.000 kr var i allmänt skadestånd.
AD 65/2005 Interimistiskt beslut om anställnings upphörande
Industrifacket ./. Industri- och Kemigruppen och Trioplast AB
Industrifacket hade begärt ogiltigförklaring av en uppsägning pga personliga skäl. Arbetsgivarparterna gjorde invändning om att talan i den delen var preskriberad och begärde att AD interimistiskt skulle förordna att anställningen skulle upphöra vid uppsägningstidens utgång.
AD fann att det stod mer eller mindre klart att talan om ogiltigförklaring av uppsägningen var preskriberad. AD biföll därför arbetsgivarpartens begäran om interimistiskt förordnande om att arbetstagarens anställning skulle upphöra vid uppsägningstidens utgång.
AD 63/2005 Om arbetsgivarens ansvar för att anställning upphört pga sexuella trakasserier
Jämställdhetsombudsmannen (JämO) ./. Staten genom Försvarsmakten
En kvinnlig arbetstagare hade begärt att få bli entledigad i förtid från sin tjänstgöring i den svenska bataljonen i Kosovo. Hon hävdade att hon utsatts för sexuella och andra trakasserier. Enligt JämO skulle entledigandet därmed anses ha blivit föranlett av arbetsgivaren. JämO begärde allmänt skadestånd med 200.000 kr samt ersättning för mistad lön.
AD fann att uppgifter om sexuella närmande inte kunde anses ha blivit styrkta i målet. I övrigt fanns dock omständigheter som tydde på att sexuella trakasserier faktiskt förekom. Enligt AD fick dock Försvarsmakten först i efterhand veta att kvinnan ansåg sig ha blivit sexuellt trakasserad och av den anledningen begärt entledigande i förtid. Arbetsgivaren ansågs därför inte ha föranlett entledigandet. AD avslog JämOs talan.
AD 61/2005 Fråga om felaktig uppsägning och avräkning av A-kassa från ekonomiskt skadestånd
Bysmeden Lås AB ./. Enskild arbetstagare
Arbetstagaren hade vid ett tillfälle år 2001 tagit betalt av en kund med 1800 kr, men behållit pengarna för egen räkning. Han blev då omplacerad till arbete utan kassaansvar.
När två andra anställda år 2003 avslöjades med att ha förskingrat på liknande sätt, tvingades de säga upp sig själva under hot om att annars bli polisanmälda. Bolaget bestämde då att även arbetstagaren som förskingrat 2001 skulle behandlas på samma sätt. Han accepterade dock inte att säga upp sig, men han fråntogs nycklar och fick inte utföra något arbete.
AD fann att anställningen upphört genom bolagets agerande och att bolaget inte haft saklig grund för att säga upp arbetstagaren. Detta främst med hänvisning till att det inom 2 månader före uppsägningen inte funnits några omständigheter som kunnat läggas till grund för uppsägning.
AD biföll arbetstagarens talan, men bolaget fick rätt att från den ekonomiska ersättningen för mistad lön avräkna vad arbetstagaren hade uppburit i A-kassa för motsvarande tid.
AD 60/2005 Avskedande av vårdbiträden pga kränkande bemötande av vårdtagare i äldreboende
Gislaveds kommun ./. Två enskilda arbetstagare
Sonen till en senildement kvinna på ett vårdboende i kommunen hade gjort bandinspelning som utvisade att kvinnan av vårdpersonalen utsatts för kränkande bemötande och grovt språkbruk samt att misshandel kunde misstänkas.
Kommunen beslutade att avskeda de två vårdbiträdena.
AD menade att enbart misstankar om misshandel inte kunde läggas till grund för avskedande. AD fann dock att vårdbiträdena fällt yttranden som kunde tolkas som hot och kränkningar eller betecknas som grovt språkbruk. Ett av vårdbiträdena hade gjort de flesta kränkande uttalandena och AD ansåg att det gav grund för avskedande. Det andra vårdbiträdet hade endast gjort två olämpliga uttalanden av mindre allvarligt slag, vilket inte var tillräcklig grund för avskedande.
AD 59/2005 Skiljeklausuls giltighet för personlig assistent
Stockholmskooperativet för Independent Living – STIL ./. Enskild arbetstagare
Arbetstagaren hade blivit avskedad och lämnat in stämning till tingsrätten med begäran om ogiltigförklaring och skadestånd. Arbetsgivaren begärde att talan skulle avvisas med hänvisning till att det fanns en skiljeklausul i anställningsavtalet.
AD fann att skiljeklausulen i och för sig var giltig och skälig. Uppgifterna i beskedet om avskedande var dock otydliga och kunde tolkas så att arbetstagaren alternativt skulle kunna väcka talan i domstol i stället för i skiljenämnden. Mot den bakgrunden beviljades inte arbetsgivarens begäran om att talan skulle avvisas.
AD 57/2005 Uppsägning pga arbetsbrist efter nekat skäligt erbjudande
Sif ./. Industri- och Kemigruppen och Fresenius Kabi AB
Bolaget hade vid en omorganisation dragit in arbetstagarens tjänst som arbetsmiljötekniker. När arbetstagaren tackade nej till omplacering till produktionen, blev hon uppsagd pga arbetsbrist.
Sif ansåg att bolaget inte fullgjort sin omplaceringsskyldighet samt att arbetstagaren, som hade mycket lång anställningstid, inte stod först i tur bland tjänstemännen för uppsägning.
AD ansåg att arbetstagaren hade fått ett skäligt erbjudande om omplacering till arbete i produktionen. Enligt AD hade bolaget inte heller brutit mot turordningsreglerna eftersom turordning är aktuell endast då flera arbetstagare konkurrerar om de arbetstillfällen som kommer att finnas kvar hos arbetsgivaren. Uppsägning hade ju inte behövt ske om arbetstagaren hade tackat ja till det skäliga erbjudandet om omplacering. AD avslog Sif:s talan.
AD 55/2005 Otillåten bisyssla för polisman
Svenska Polisförbundet ./. Staten genom Arbetsgivarverket
En trafikpolis i Lycksele hade under tiden 1989-2004 bedrivit bisyssla med återförsäljning av släpvagnar och reservdelar. Han hade tidigare haft tillåtelse att ha denna bisyssla, men 2004 ändrade sig polismyndigheten och meddelade att polismannen var tvungen att upphöra med den pga att den ansågs förtroendeskadlig. Polisförbundet begärde att AD skulle upphäva polismyndighetens beslut om bisyssleförbud.
AD ansåg att det fanns en tydlig risk att det från allmänhetens sida kan uppfattas som att frågan om var en släpvagn är köpt kan ha betydelse för polisens agerande i ett visst fall. Det fanns därför en klar risk för förtroendeskada av det slag som avses i lagen om offentlig anställning (LOA) 7 §. AD kom därför till slutsatsen att polismyndighetens beslut om bisyssleförbud inte skulle ändras. Polisförbundets talan avslogs.
AD 53/2005 Fråga om uppsägning skett pga arbetsbrist eller personliga skäl
Enskild arbetstagare ./. LSG Sky Chefs Sverige AB
I samband med att arbetstagaren uteblivit från ett rehabiliteringsmöte blev han uppsagd pga arbetsbrist. Han hävdade att uppsägning skedde av personliga skäl och inte var sakligt grundad samt att den i vart fall stridit mot turordningsreglerna i LAS.
AD fann företaget hade varslat 50 arbetstagare om uppsägning pga arbetsbrist och att uppsägningen av arbetstagaren därför var motiverad av arbetsbrist. Enligt AD hade företaget inte heller brutit mot turordningen enligt LAS, eftersom det fanns ett lokalt avtal med Hotell- och Restaurang Facket som innebar avvikelse från annars gällande turordning. Mot den bakgrunden avslogs arbetstagarens talan.
AD 50/2005 Förhandling om in- och utlåning av arbetskraft enligt byggnadsavtalet
Svenska Byggnadsarbetareförbundet (SBAF) ./. Sveriges Byggindustrier och Nils Ericsons Fastighets AB
SBAF hävdade att bolaget brutit mot byggnadsavtalets regler om förhandling före inlåning under mer än 5 arbetsdagar. Bolaget ansåg att det var fråga om 2 skilda inlåningar som var för sig inte översteg 5 arbetsdagar.
AD fann att ett snöoväder hade aktualiserat behov av ytterligare arbetskraft och att man måste se det som att inlåningen skett i två skilda perioder som var för sig inte överstigit 5 arbetsdagar. AD avslog därför SBAFs talan.
AD 49/2005 Beslut om förhandsavgörande från EG-domstolen i tvist om fackliga stridsåtgärder i strid mot EG-rätten (Waxholmsmålet)
Laval un Partneri Ltd ./. Svenska Byggnadsarbetareförbundet (SBAF), SBAF avd 1 samt Svenska Elektrikerförbundet (SEF)
Det lettiska bolaget hyr ut arbetskraft från Lettland till byggnadsarbeten i Sverige. Bolaget hade vägrat träffa kollektivavtal med SBAF för ett skolbygge i Vaxholm och SBAF hade då med stöd av SEF beslutat om stridsåtgärder mot bolaget.
Bolaget väckte talan i AD och hävdade att SBAFs och SEFs stridsåtgärder var otillåtna då de stred mot tvingande EG-rättsliga regler. I en tidigare dom (AD 111/2004) förklarade AD att stridsåtgärderna fick fortsätta i avvaktan på slutlig prövning av tvisten.
Bolaget begärde också att AD före slutlig prövning skulle hänskjuta frågorna om tolkning av de EG-rättsliga frågorna till s.k. förhandsavgörande av EG-domstolen.
AD ansåg det fanns visst fog för bolagets invändningar och att det inte var tillräckligt klart om fackliga stridsåtgärder för att genomdriva byggnadsavtalet stod i överensstämmelse med EG-reglerna. AD fann vidare att MBL-regleringen av den s.k. Lex Britannia eventuellt skulle kunna anses gå längre än vad som motiveras av syftet att förhindra social dumpning.
AD beslutade att förhandsavgörande skulle inhämtas från EG-domstolen och att målet skulle förklaras vilande i avvaktan på svar från EG-domstolen. En av ADs sju ledamöter var skiljaktig och ville avslå bolagets begäran om förhandsavgörande.
AD 47/2005 Fråga om etnisk diskriminering vid anställningsförfarande
Enskild person (EP) ./. Nor Di Chur AB
Den 15 juli 2002 hade bolaget annonserat och sökt en kontorist för bokföringsarbete. EP - med etniskt ursprung från Bosnien - sökte tjänsten den 8 augusti. Ansökningstiden gick ut den 15 augusti.
När EP inte fick tjänsten väckte han talan om skadestånd för etnisk diskriminering. Bolaget bestred talan med hänvisning till att tjänsten tillsattes redan den 20 juli och att ingen ansökan som inkom därefter blev granskad av bolaget.
AD menade att endast den som är arbetssökande är skyddad av lagens förbud mot etnisk diskriminering vid anställningsförfarande. I och med att företaget avslutat anställningsförfarandet i förtid var EP inte att anse som arbetssökande i lagens mening då hans ansökan inte kommit in vid tidpunkten för anställningsbeslutet. EPs talan avslogs.
AD 46/2005 Brott mot MBL 38 § vid inhyrning av arbetskraft
Svenska Metallindustriarbetareförbundet ./. Teknikarbetsgivarna och Vreten AB
Bolaget hade anlitat 5 litauiska arbetare genom inhyrning från ett litauiskt bemanningsföretag. Metall hävdade att bolaget inte förhandlat enligt MBL 38 § före beslutet om inhyrningen.
AD fann att inhyrningen troligen diskuterats vid ett möte som bolaget kallat verkstadsklubben till. Det hade dock inte i kallelsen till mötet angivits att det skulle vara fråga om förhandling enligt MBL 38 §. Bolaget hade inte heller lämnat närmare information om de 5 arbetarna eller om bemanningsföretaget. Mot den bakgrunden ansåg AD att bolaget inte hade fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt MBL 38 §.
Bolaget dömdes att betala 60.000 kr i allmänt skadestånd till Metall.
AD 44/2005 2-månadersregeln vid avskedande pga ekonomiska oegentligheter
Trygg-Hansa FörsäkringsAB ./. Enskild arbetstagare
Arbetstagaren var försäkringssäljare och hösten 2002 upptäcktes det att han felaktigt tillgodogjort sig ersättning för bilresor och representationskostnader till ett värde av ca 12.000 kr. Bolaget utredde frågan under ca 3 månader varefter arbetstagaren blev avskedad i februari 2003.
Arbetstagaren hävdade att arbetsgivaren i mer än 2 månader innan han underrättades om tilltänkt avskedande haft kännedom om de omständigheter som avskedandet grundade sig på.
Med hänvisning till 2-månadersregeln i LAS 18 § fann tingsrätten att avskedandet skulle förklaras ogiltigt. Bolaget överklagade domen till AD.
AD ansåg att 2-månadersfristen börjar löpa först när arbetsgivaren har utrett omständigheterna så långt som erforderas för att han ska vara i stånd att ta ställning i avskedandefrågan. Enligt AD hade bolaget först i januari 2003 fått full kännedom om oegentligheterna. Bolaget hade därför inte grundat avskedandet enbart på omständigheter som bolaget känt till mer än 2 månader före underrättelsen till arbetstagaren. AD ändrade tingsrättens dom och avslog arbetstagarens talan.
AD 43/2005 Uppsägning pga personliga skäl av arbetstagare i skyddat arbete hos Samhall
Enskild arbetstagare ./. Samhall Midland AB
Arbetstagaren hade varit missnöjd med att han fått ändrade arbetsuppgifter. Under en period var han därefter sjukskriven. Efter denna återgick han dock inte i arbete trots tillsägelser och han infann sig inte till möten som han kallats till. Samhall sade upp arbetstagaren från anställningen.
AD konstaterade att anställningen är ett skyddat arbete som inte omfattas av LAS. Det innebar bl a att 2-månadersregeln i LAS 7 § inte var tillämplig. AD ansåg vidare att det inte kunde råda någon tvekan om att arbetstagarens långa utevaro och brist på medverkan gick utöver vad Samhall som arbetsgivare kunde anses skyldig att tåla. Enligt allmänna avtalsrättsliga principer hade Samhall därför haft rätt att säga upp anställningsavtalet.
AD 42/2005 Tvist om betald ledighet för 5 veckors bolagsstyrelseutbildning
Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) ./. Svenska Transportarbetareförbundet och Transport avd 19 Västerås
En medlem i Transport hade fackligt uppdrag som arbetstagarledamot i styrelsen för ett kommunalägt renhållningsbolag med ca 50 anställda. Transport begärde facklig ledighet med bibehållna anställningsförmåner för att arbetstagaren skulle delta i en av LO anordnad 5 veckors bolagsstyrelseutbildning. Bolaget svarade nej på denna begäran, varför Transport utnyttjade fackligt tolkningsföreträde med stöd av förtroendemannalagen. Arbetstagaren fick därmed ledighet med bibehållna förmåner.
KFS ansåg att utbildningen inte var erforderlig och att dess omfattning inte var skälig med hänsyn till förhållandena på arbetsplatsen. KFS begärde att Transport skulle åläggas att betala skadestånd till bolaget.
AD delade i och för sig KFS uppfattning att ledigheten framstod i sin helhet som lång och omfattande. Ibland får det dock accepteras att en utbildning blir något mer omfattande än vad som är motiverat när någon annan alternativ utbildning inte står till buds. AD ansåg därför att utbildningen varit såväl erforderlig som skälig och att arbetstagaren haft rätt till ledighet med bibehållna förmåner för hela utbildningstiden.
AD 35/2005 Avskedande pga misshandel under taklagsfest
Enskild arbetstagare ./. Ramirent AB (fd Altima AB)
Vid en taklagsfest hade arbetstagaren (byggnadsarbetare) slagit en annan arbetare i ansiktet. Slaget/slagen hade orsakat smärta och skada, men inga framtida men. Händelsen polisanmäldes inte, men bolaget beslutade att avskeda arbetstagaren.
Arbetstagaren menade att händelsen utspelat sig utanför arbetstiden och därför inte haft sådan anknytning till anställningen att den fick läggas till grund för ett avskedande.
AD fann, liksom tingsrätten (vars dom överklagats till AD), att händelsen visserligen ägt rum utanför arbetstid vid en fest som inte anordnats av någon av de inblandade arbetstagarnas arbetsgivare, utan av byggherren. Festen hade dock direkt anknytning till det arbete som utförts av bolaget och händelsen ansågs därför ha haft sådan anknytning till anställningen att den kunde läggas till grund för avskedande. Misshandel med anknytning till anställningen ger normalt sett en arbetsgivare rätt att tillgripa avskedande. AD avslog arbetstagarens talan.
AD 33/2005 Om skorstensfejarmästare varit arbetstagare eller uppdragstagare
Enskild person ./. Hässleholms kommun
En skorstensfejarmästare hade i flera olika omgångar anlitats för sotningsverksamhet av kommunen. Sotningen hade han bedrivit både genom eget bolag och som anställd i annat bolag. Kommunen beslutade att upphäva sotningsavtalet pga att skorstensfejarmästaren dömts för ekonomiska oegentligheter i ett bolag där han tidigare varit anställd.
Skorstensfejarmästaren hävdade att kommunens beslut innebar att han blivit avskedad från anställning. Vid två tillfällen hade kommunen rubricerat avtalen om sotning som en anställning. Efter avslag i tingsrätten överklagade skorstensfejarmästaren till AD.
AD menade att det inte ska fästas någon avgörande vikt vid hur parterna själva rubricerat eller uppfattat rättsförhållandet. Bestämmande är i stället hur parterna reglerat avtalsförhållandet och hur omständigheterna i övrigt är beskaffade. Kommunen hade visserligen vid två tillfällen rubricerat avtalet som en anställning, men AD fann vid sin helhetsbedömning att skorstensfejarmästaren inte hade varit arbetstagare hos kommunen. Hans talan avslogs därför.
AD 32/2005 Diskriminering pga funktionshinder vid undantag från turordning
Sveriges Civilingenjörsförbund (CF) och enskild arbetstagare ./. Thams & Nyås Management AB
En arbetstagare hade i oktober 2003 fått diagnosen multipel skleros (MS). I januari 2004 blev han uppsagd pga arbetsbrist sedan bolaget använt sig av rätten enligt LAS att undanta två andra "nyckelpersoner" (med kortare anställningstid än den MS-sjuke arbetstagaren) så att arbetstagaren därmed hamnade sist i turordningen.
AD fann att arbetsgivaren visserligen hade rätt enligt LAS att fritt välja vilka två personer han ville undanta från turordningen. Den rätten får dock inte användas på ett sätt som strider mot förbudet mot diskriminering i lagen om förbud mot diskriminering pga funktionshinder. Enligt AD kunde arbetsgivaren inte styrka att uppsägningen helt saknade samband med arbetstagarens funktionshinder. Arbetsgivaren hade därför brutit mot diskrimineringsförbudet.
Arbetstagaren fick allmänt skadestånd med 100.000 kr samt ekonomiskt skadestånd med ca 260.000 kr för mistad lön. CF fick allmänt skadestånd med 25.000 kr för att bolaget beslutat om uppsägningen utan att dessförinnan ha förhandlat med CF enligt MBL 13 §. Bolaget fick ersätta arbetstagarens rättegångskostnader (ca 90.000 kr). Enhällig dom.
AD 30/2005 Om frånträdande av anställning efter ofredande kan jämställas med avskedande
Svenska Metallindustriarbetareförbundet ./. Teknikarbetsgivarna och Giroventilation AB
När en arbetstagare av utländsk härkomst var påstridig i sina krav att få ytterligare en dags sjuklön, blev han utsatt för visst ofredande från företagets VDs sida. Ofredandet bestod i att VDn greppat tag i arbetstagarens nacke och föst iväg honom. Det inträffade ledde till att arbetstagaren lämnade anställningen hos bolaget. Arbetstagaren gjorde polisanmälan och VDn dömdes i tingsrätten för ofredande.
Metall hävdade bl.a. att arbetstagarens frånträdande av anställningen skulle jämställas med att det var arbetsgivaren som hade avskedat arbetstagaren. Metall ansåg också att det var fråga om föreningsrättskränkning då arbetstagaren velat hävda sin rätt till sjuklön.
AD menade att ofredandet typiskt sett var en handling av djupt kränkande art och att det inte kan anses acceptabelt att med våld, ens milt våld, uppmana en arbetstagare att återgå i arbete. Arbetstagaren hade också känt sig förolämpad inför sina arbetskamrater och så kränkt att han omöjligen kunde komma tillbaka till arbetsplatsen. Arbetstagarens frånträdande från anställningen skulle därför anses jämställt med att arbetsgivaren avskedat arbetstagaren utan att det fanns laga grund för det. Enligt AD var det dock inte fråga om föreningsrättskränkning.
AD dömde bolaget att utge allmänt skadestånd till arbetstagaren med 60.000 kr samt ekonomiskt skadestånd med ca 125.000 kr för mistad lön. Arbetstagaren fick också allmänt skadestånd med 10.000 kr för brott mot semesterlagen då hans semesterersättning betalats ut mer än ett år efter att anställningen upphört. Bolaget fick ersätta två tredjedelar (ca 100.000 kr) av Metalls rättegångskostnader samt Metalls extra kostnader (15.000 kr) för att bolaget förorsakat en inställd huvudförhandling i AD. Enhällig dom.
AD 29/2005 Lokal facklig organisations skadeståndsskyldighet för olovlig stridsåtgärd
Elektriska Installatörsorganisationen (EIO) ./. Sv Elektrikerförbundet (SEF) och SEFs avd 31 i Linköping
Vid bolaget (YIT Building Systems AB) hade tvist uppstått om ackordsarbete. Bolaget gjorde löneavdrag för arbetstagare som varit frånvarande från arbetet för att upprätta ackordssedel. SEF avd 31 varslade då, med godkännande av SEF centralt, om blockad mot arbete hos bolaget. Bolaget betalade då ut innehållen lön, men stämde SEF och avdelningen på skadestånd för olovlig stridsåtgärd i strid med MBL 41 §.
SEF medgav att stridsåtgärden varit olovlig, men invände att endast SEF centralt - inte SEFs avdelning - kunde göras skadeståndsansvarig.
AD ansåg att ansvaret för fredsplikt i sammansatta organisationer åvilar såväl det centrala förbundet som avdelningar och andra underorganisationer. SEF avd 31 hade utfärdat varslet om den olovliga stridsåtgärden och var därför skadeståndsskyldig.
AD dömde både SEF och SEF avd 31 att utge allmänt skadestånd med 25.000 kr dels till EIO, dels till bolaget (dvs sammanlagt skadeståndsbelopp 100.000 kr). SEF fick ersätta EIOs rättegångskostnader (57.509 kr). Enhällig dom.
AD 28/2005 Tvist om vite för överträdelse av konkurrensklausul
Lidköpings Bilfrakt ABs konkursbo ./. Enskild arbetstagare
Arbetstagaren hade varit ägare, ensam styrelseledamot och VD i bolaget. När bolaget såldes i januari 2000 överenskoms att arbetstagaren under 7 månader skulle övergångsvis kvarstå i och verka för bolaget. I hans anställningsavtal fanns en s k konkurrensklausul som innebar att han vid vite av en miljon kronor förband sig att under 60 månader efter anställningens upphörande inte fick bedriva konkurrerande verksamhet eller stödja annan i sådan verksamhet.
När det visade sig att arbetstagaren på olika sätt tagit del i en konkurrerande verksamhet som startades av hans svärson begärde bolaget i stämningen till tingsrätten att arbetstagaren skulle betala vitet på en miljon kronor.
Tingsrätten fann flera exempel på att arbetstagaren varit aktiv i svärsonens företag, men sänkte vitesbeloppet till skäliga 100 000 kr. Både företaget och arbetstagaren överklagade domen till AD.
Även AD kom till slutsatsen att arbetstagaren brutit mot konkurrensklausulen, men gjorde en annan bedömning än tingsrätten beträffande storleken på vitet. AD ändrade tingsrättens dom och fastställde vitet till skäliga 400 000 kr. Arbetstagaren fick också betala bolagets rättegångskostnader i tingsrätten och AD (sammanlagt ca 250 000 kr). En av ADs sju ledamöter var skiljaktig och ansåg att vitet skulle vara 100 000 kr.
Se referat i nyhetsbladet nr 230.
AD 27/2005 Förlängd preskriptionsfrist genom konkludent handlande
AB Hagerud Elteknik ./. Enskild arbetstagare
Arbetstagaren väckte talan i tingsrätten och begärde ersättning för obetald övertid under åren 1997-2001 med sammanlagt 140 707 kr. Bolaget hävdade att rätten till talan var preskriberad.
Tingsrätten fann att arbetstagaren i och för sig väckt talan för sent. Bolaget hade dock accepterat ett möte för att diskutera arbetstagarens krav och arbetstagaren hade strax därefter lämnat in stämning till tingsrätten. Mot den bakgrunden ansåg tingsrätten att arbetsgivaren genom s k konkludent handlande medgivit förlängning av gällande preskriptionsfrist.
Bolaget överklagade tingsrättsdomen till AD. AD kom dock till samma slutsats som tingsrätten. AD avslog överklagandet och fastställde tingsrättens dom. Enhällig dom.
Se referat i nyhetsbladet nr 230.
AD 25/2005 Giltighet av lokal tillämpning av lönetillägg
Svenska Metallindustriarbetareförbundet ./. Teknikarbetsgivarna och Ericsson AB
I verkstadsavtalet har sedan länge funnits särskilda regler om lönetillägg till arbetstagare som omplacerats till arbete med sämre förtjänstmöjligheter. Dessa regler har enligt verkstadsavtalet gällt i den mån de lokala parterna inte träffat överenskommelse om andra betalningsregler.
Vid ett större verkstadsföretag hade sedan länge tillämpats andra principer för lönetillägg efter omplacering än de som återfanns i verkstadsavtalet. Principerna fanns nedtecknade i en hos företaget gällande personalhandbok. I tvist huruvida denna lokala tillämpning hade stöd i kollektivatal mellan de lokala parterna uppkom bl a frågan om betydelsen av vissa förhandlingsprotokoll, i vilka hänvisades till vad som anges i personalhandboken in lönetillägg till arbetstagare som omplacerats.
AD fann att de lokala parterna inte hade träffat något kollektivavtal i frågan och hänvisade parterna att förhandla på nytt i frågan om två i målet berörda arbetstagares rätt till ytterligare lön. Vardera parten fick stå sina egna rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 229.
AD 24/2005 Fråga om föreningsrättskränkning samt ev avskedande
Grafiska Fackförbundet ./. Hot Screen Aktiebolag
Arbetstagaren jobbade som tryckare hos bolaget och hade en tillsvidareanställning sedan fyra år. En konflikt uppstod mellan arbetstagaren och arbetsgivaren den 11 februari 2004. Arbetstagaren blev då tillsagd att lämna arbetsplatsen, vilket han gjorde.
Arbetstagaren kontaktade förbundet vilka dagen efter lämnade en förhandlingsframställan till arbetsgivaren. Samma dag blev arbetstagaren beordrad av tvätta färgburkar, vilket han inte ansåg tillhörde hans normala arbetsuppgifter. Arbetstagaren upplevde behandlingen som ett straff för att han dragit in förbundet i konflikten och mådde dåligt av detta. Han sjukskrev sig senare samma dag och någon vecka senare meddelade han att han frånträtt anställningen.
Förbundet hävdade att de åtgärder arbetsgivaren vidtog stred mot 62 § MBL och utgjort en bestraffning för att arbetstagaren utnyttjat sin föreningsrätt. Åtgärderna ledde dessutom till att arbetstagaren frånträdde sin anställning vilket enligt förbundet var att likställa med ett avskedande. Arbetsgivaren hävdade att problem såsom våldsamhet, samarbetsproblem etc förekommit under hela arbetstagarens anställningtid. Man nekade till de brott som förbundet hävdade hade begåtts.
AD fann att någon föreningsrättskränkning inte ägt rum, då arbetsgivarens behandling av arbetstagaren mer berodde på hur arbetstagaren betett sig än att han dragit in förbundet i frågan. AD konstaterade vidare att ordern att rengöra färgburkar visserligen var att betrakta som ett straff, men inte i den mening som 62 § MBL föreskriver. AD fann inte heller att arbetsgivarens agerande var att betrakta som ett avskedande av arbetstagaren.
Förbundets talan avslogs i sin helhet och förbundet fick ersätta motpartens rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 229.
AD 22/2005 Skyldigheten att utreda sexuella trakasserier
Jämställdhetsombudsmannen ./. ALMEGA Tjänsteförbunden och Posten AB
En kvinnlig brevbärare hade upplevt sig bli utsatt för sexuella trakasserier i form av nedlåtande kommentarer och fysiska beröringar utav en arbetskamrat. Hon uppgav också att han vid ett tillfälle tilltvingat sig samlag med henne, på fritiden. Hon mådde allt sämre av detta och sjukskrevs under år 2000.
JämO hävdade att arbetsgivaren redan i december 2000 fått kännedom om de påstådda sexuella trakasserierna, men först i maj 2001 började utreda dem. Enligt JämO bröt arbetsgivaren därför mot sin utredningsskyldighet enligt jämställdhetslagen 22 a §. Enligt JämO underlät dessutom arbetsgivaren att vidta åtgärder mot trakasserierna, trots att deras egen utredning gav stöd för den kvinnliga arbetstagarens berättelse.
AD fann att arbetsgivaren brutit i sin utredningsskyldighet, medan de inte brustit i någon skyldighet att vidta åtgärder för att förhindra fortsatta sexuella trakasserier. AD fastställde det allmänna skadeståndet till 50 000 kr och arbetsgivarparterna fick ersätta motpartens rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 228.
AD 21/2005 Fråga om diskriminering pga trosuppfattning samt ogiltigt avskedande
Svenska Kommunalarbetareförbundet samt enskild arbetstagare ./. Föreningen Vårdtagarna och Attendo Care AB
En kvinna, tillhörande Jehovas vittnen, hade på grund av sin trosuppfattning inte varit beredd att under storhelger utföra vissa arbetsuppgifter som ankom på henne i egenskap av så kallad aktiverare på ett äldreboende. Hon fråntogs då aktiveraruppdraget och anställningen avslutades.
Förbundet hävdade att hon blivit etniskt diskriminerad då hon fråntogs uppdraget som aktiverare samt att hon även blivit avskedad av arbetsgivaren, utan sakliga skäl. Arbetsgivaren hade å sin sida uppfattningen att kvinnan sagt upp sig själv.
AD fann att etnisk diskriminering ej hade förekommit då en arbetstagare med annan etnisk tillhörighet skulle ha behandlats på samma sätt. Däremot konstaterade AD att arbetstagaren ej kan anses ha sagt upp sig själv och avskedandet av henne ogiltigförklarades därför.
Allmänt skadestånd à 75 000 kr utdömdes till arbetstagaren. Arbetstagaren förpliktades dock att ersätta motpartens rättegångskostnader i den del (etnisk diskriminering) som avser hennes talan. I den delen som avser det ogiltiga avskedandet förpliktades arbetsgivarparterna att ersätta förbundets kostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 229.
AD 17/2005 Avskedande pga inköp för privat bruk
Fackförbundet ST ./. Staten genom Luftfartsverket
Arbetstagaren hade en tjänst inom den strategiska projektplaneringen hos Luftfartsverket. I september 2003 beslöt Luftfartsverkets personalansvarsnämnd att avskeda honom. Som skäl angav de att arbetstagaren skulle ha inhandlat varor för privat bruk genom en av Luftfartsverket anlitad entreprenör.
Förbundet yrkade att domstolen förklarade avskedandet som ogiltigt och att saklig grund inte förelåg för varken avskedande eller uppsägning. Enligt förbundet har inte arbetstagaren haft för avsikt att låta Luftfartsverket stå för kostnaderna för de inköp som skett.
AD fann det inte styrkt att arbetstagaren haft för avsikt att låta Luftfartsverket stå för kostnaderna för de aktuella varorna och ej heller att han mottagit någon otillbörlig förmån. AD konstaterade att det ej förelegat saklig grund för varken uppsägning eller avsked.
AD förpliktigade Luftfartsverket att utge allmänt skadestånd à 100.000 kr till arbetstagaren, men inget ekonomiskt skadestånd då arbetstagaren varit sjukskriven under den tid han borde fått lön från bolaget. Luftfartsverket fick stå motpartens rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 228.
AD 16/2005 Arbetstagare eller uppdragstagare?
Svenska Journalistförbundet ./. Arbetsgivareföreningen SRAO och Sveriges Television Aktiebolag
Arbetstagaren hade under 1999 till 2001 haft ett flertal projektanställningar som producent hos SVT. I slutet av 2001 undertecknades istället ett uppdragsavtal mellan SVT och producentens enskilda firma. Enligt avtalet skulle producenten ha ett uppdrag hos SVT fram till maj 2002.
Förbundet yrkade att AD skulle förklara att producenten har en tillsvidareanställning hos SVT och att hon således haft en ställning som arbetstagare även under den tid som avtalet avser.
AD fann att arbetet hade utförts under sådan omständigheter att producenten var att betrakta som arbetstagare. AD konstaterade att arbetsgivaren ändå haft rätt att tidsbegränsa anställningen i enlighet med en regel i parternas kollektivavtal. AD förklarade alltså att producenten hade haft en anställning under den avtalade tiden hos SVT, men AD avslog förbundets talan i övrigt. Vardera parten fick stå sina kostnader i målet.
Se referat i nyhetsbladet nr 228.
AD 14/2005 Fråga om etnisk diskriminering vid anställningsförfarande
Lärarförbundet ./. ALMEGA Tjänsteföretagens arbetsgivarförbund och The Modern School Sweden
En förskolelärare med iransk bakgrund svarade på en platsannons hos företaget via telefax. Arbetsgivaren satte kort därefter ut en ny platsannons och anställde en person av svenskt ursprung. Förbundet hävdade att förskoleläraren blivit etnisk diskriminerad.
AD bedömde i första hand om arbetsgivaren tagit emot och bedömt förskolelärarens ansökan. Efter utredning av detta fann AD att det inte var styrkt att arbetsgivaren tagit emot ansökan. AD avslog förbundets talan och förpliktigade förbundet att ersätta arbetsgivarparternas rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 228.
AD 13/2005 Fråga om lönetillägg för cateringpersonal med yrkesutbildning
Hotell och Restaurang Facket ./. Flygarbetsgivarna och LSG Sky Chefs Sverige AB
I ett kollektivavtal som gäller för cateringarbetare föreskrivs att ett lönetillägg om 1200 kr skall utgå om anställningen avser arbete som kräver särskild yrkesutbildning, till exempel utbildning till kock eller kallskänka. Målet gällde fyra arbetstagare som enligt förbundet haft sådant kallskänksarbete att de varit berättigade till lönetillägg enligt kollektivavtalet.
Efter utredning av arbetstagarnas arbetsuppgifter konstaterade AD att de inte kunde anses vara sådana som kräver särskild yrkesutbildning. AD avslog förbundets talan och förpliktigade förbundet att betala arbetsgivarparternas rättegångskostnader. En ledamot i AD hade skiljaktig mening i målet.
Se referat i nyhetsbladet nr 228.
AD 3/2005 Fråga om etnisk diskriminering vid anställningsförfarande
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering ./. Comsol AB
En kvinna med ryskt urpsrung sökte en utanonnserad anställning som ekonomiassisten hos bolaget. Hon fick ett epostmeddelande från bolaget om att hon skulle ringa för att bli inbokad till en intervju. Då hon ringde upp och bolagets representant fick höra att hon kom från Ryssland och hade en rysk gymnasieutbildning så ville inte bolaget längre kalla henne till intervju.
DO väckte talan i AD och hävdade att bolaget gjort sig skyldig till indirekt och direkt etnisk diskriminering genom att avbryta anställningsförfarandet.
AD konstaterade att bolaget ej gjort sig skyldig till direkt diskriminering av den sökande, eftersom denne visserligen hade de meriter som hade krävts för tjänsten men inte åberopat dem. DO hade också gjort gällande att indirekt diskriminering skett i och med att bolaget enligt DO krävt treårig svensk gymnasieutbildning för tjänsten. AD fann dock att man inte kunde anse att bolaget krävt just en svensk utbildning. AD avslog DO:s talan och förpliktigade DO att ersätta motpartens rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 227.
AD 2/2005 Fråga om överenskomna löner strider mot kollektivavtal
Svenska Byggnadsarbetareförbundet ./. Sveriges Byggindustrier och Skanska Sverige AB
På tre av bolagets arbetsplatser i Kalmar län träffades överenskommelser om månadslön för yrkesarbetare med yrkesbevis och på en av arbetsplatserna även om om befattningslön med individuella tillägg av meritvärderingsmodell. Förbundet väckte talan och hävdade att överenskommelserna stred mot anläggningsavtalet.
AD fann att anläggningsavtalet i och för sig inte hindrade att överenskommelser om högre lön träffades. Man konstaterade dock att avtalet inte kan anses medge individuella löner. Med anledning av detta ansåg AD att bolaget ej brutit mot avtalet genom att utge månadslön till yrkesarbetare med yrkesbevis, men däremot genom att utge befattningslöner med individuella tillägg.
AD förpliktigade bolaget att utge allmänt skadestånd till förbundet med 40 000 kr. Parterna fick stå sina egna rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 227.
AD 1/2005 Fråga om upphörd säsongsanställning utgör brott mot LAS
Svenska Kommunalarbetareförbundet ./. Gustafsbergsstiftelsen och Restaurang Goda Grejor och Catering AB
Två arbetstagare var säsongsanställda på ett kafé sedan 1988 resp 1999. Kaféverksamheten drevs av en stiftelse till säsongen 2003, då verksamheten övergick till ett bolag. De båda arbetstagarna fick efter säsongen 2002 varken fortsatt anställning hos stiftelsen eller fortsatt säsongsanställning på kaféet.
Förbundet väckte talan och hävdade att stiftelsen brutit mot bestämmelserna om besked om att anställningen upphört (LAS 15 §). De hävdade också att stiftelsen brutit mot reglerna i LAS 25 § genom att lämna uppgift om att arbetstagarna ej hade företrädessrätt till återanställning. Även fråga om förbundet fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen gentemot bolaget.
AD fann att förbundet ej fullgjort sin förhandlingsskyldighet gentemot bolaget och avvisade därmed talan mot bolaget. Däremot biföll AD förbundets yrkande på allmänt skadestånd till arbetstagarna p g a att stiftelsen ej inom rätt tid lämnat besked enligt LAS 15 §. Förbundet fick betala arbetsgivarparternas rättegångskostnader.
Se referat i nyhetsbladet nr 227.